Nuvarande kyrka

Järeda nuvarande kyrka började byggas 1771 och blev färdig året efter. Craelius skriver nämligen i sin beskrivning över Aspelands härad (1772) att ”Den gamla trä kyrkan är nedrifwen, och en ny af sten, stor och rymlig, är nu år 1772 under arbete.” Kyrkan uppfördes av en byggmästare Holmberg i typisk nyklassicistisk stil med ett stort kyrkorum, en rak altarvägg och ett välvt brädtak.

Kyrkan uppfördes av gråsten och det ålåg varje by att i bestämd ordning ansvara för leveransen av sten. När kyrkan invigdes var tornet

inte färdigbyggt och bönderna började tröttna på stenleveranserna. En deputation från Järeda uppvaktade 1773 kung Gustav III med anhållan om att befrias från ytterligare framförande av mera sten. Kungen beviljade anhållan men det innebar att tornet blev 6 alnar lägre än det från början var planerat.

Den första större reparationen genomfördes 1848. Då tillkom en ny ingång på södra långsidan och fönstren förstorades och gavs en rundad överdel. Nya fönster togs upp över altaret. Samtidigt anskaffades en ny predikstol och altaruppsatsen ersattes med en oljemålning.

De äldre inventarierna förvarades dock i tornkammaren. De konserverades 1924 som en förberedelse till kyrkans renovering 1926. Denna innebar bl. a. att trossbotten och nytt golv lades in i kyrkan och dessutom anskaffades nya bänkar i stil med de äldre och hela kyrkan målades om.

I samband med utgrävningen för trossbotten påträffades under kyrkans golv en gravkammare från mitten av 1700-talet med fem större och en mindre kista. I denna gravkammare, med måtten 3,5 x 3,5 meter, vilar medlemmar av den adliga släkten Fröberg från Fröreda.

De båda kaminer som värmde upp kyrkan vintertid började ryka vid eldningen så kraftigt att kyrkan snart svärtades ner igen. Kyrkan försågs därför med centralvärme 1937.

Predikstolen och altaruppsatsen sattes upp i kyrkan 1926, men mer som museiföremål och de ersattes alltså inte 1848 års inventarier. Det skulle dröja till renoveringen 1939 innan dessa inventarier kom på sina rätta platser och 1800-talets predikstol förpassades till tornkammaren, medan 1848 års altartavla placerades på norra långväggen.

Till kyrkans 200-årsjubileum genomgick kyrkan en varsam renovering som i huvudsak innebar en inre ommålning samt inläggning av ett nytt golv i sakristian. Samtidigt försågs ljuskronorna med elektriskt ljus. En yttre renovering av kyrkan genomfördes 1978. Kyrkan handikappanpassades 1990.

Äldre kyrkor

Den nuvarande kyrkan är förmodligen den tredje på samma plats. När den första kyrkan uppfördes vet man inte och skriftliga dokument saknas helt. Att kyrkan kom tidigt till Järeda framgår dock av att den första prästen man känner till var en man vid namn Birgler, som var ”själaröckare i Järidha” och som år 1355 undertecknade en vittnesattest. Den äldsta kyrkan brann troligen ned, eftersom man vid en renovering 1926, då trossbotten lades in i kyrkan, fann en myckenhet av aska och andra tecken på bränder. Detta har tolkats som rester från den första kyrkan.

Den andra kyrkan var troligen också av trä, men eftersom det finns flera föremål bevarade från den (altare, predikstol m.m.) kan resterna från bränder, som återfanns 1926, knappast ha härstammat från den andra kyrkan utan från en tidigare kyrka. Hade den andra kyrkan brunnit skulle man inte haft någon möjlighet att rädda tunga träinventarier som exempelvis altaruppsatsen.

Inte heller tidpunkten för den andra kyrkans tillkomst känner man till. Den stod dock kvar fram till 1771, då den nuvarande kyrkan invigdes. Uppförandet av denna gick till så att man byggde den nya stenkyrkan omkring den gamla, som på så sätt kom att stå inne i den nya kyrkan, medan denna uppfördes. Under byggnadstiden höll man gudstjänsterna i den gamla kyrkan.

Kunskaperna om den andra kyrkan är endast fragmentarisk. I samband med renoveringen 1926 påträffades stengrunden till den tidigare kyrkan. Den uppmättes till 18 x 8,6 meter. Från äldre handlingar kan också inhämtas att de provisoriska bänkarna ersattes 1643 med nygjorda. En läktare byggdes 1723, som fick målningar av Hans Braschwagen från Växjö. Tio år senare utfördes målningar kring altare och fönster. På kyrkogården fanns 1641 två klockstaplar och ett nytt plank, som inhägnade kyrkogården, tillverkades 1713.

Den vackert skulpterade altaruppsatsen inköptes av församlingen 1737, vilket framgår av en inskription längst ned på altaruppsatsen. Däremot är tillverkarens namn inte känt. I en inventarieförteckning 1829 beskrivs altaruppsatsen på följande vis: ”Christi korsfästelse i Bildhuggeri med å ena sidan Jesu moder med sin Son på armen och å den andra Frälsaren mera vuxen såsom lärande”.

Altaruppsatsens huvudmotiv har senare försvunnit, kanske i samband

med att altaruppsatsen 1848 fick flytta upp i ett rum i tornet (tillsammans med andra äldre inventarier) då kyrkan restaurerades och bl. a. fick en ny altartavla. Vid den s.k. snabbinventeringen år 1918 sägs att altaruppsatsens mittfält är tomt.

Vid kyrkans restaurering 1939 återinsattes altaruppsatsen i koret. I samband därmed kompletterades denna med det medeltida krucifixet (som dock är något för stort för att rymmas inom ramverket).

Altaruppsatsens mittfält omges av listverk och vridna kolonner samt trumpetblåsande änglar. Över densamma finns Guds allseende öga.

När Järeda kyrka restaurerades 1848 skänkte nämndemannen David Persson och hans maka Johanna Andersson i Högruda en ny altartavla. Den föreställer Kristi förklaring (fritt efter Rubens) och har målats av G. Lindblom, Kalmar. Den fanns fram till 1939 i koret, men är nu placerad på norra väggen.

Stig Åke Petersson

Den första kända predikstolen omtalas i 1641 års inventarium (men inte i 1634 års) och sägs då vara gjord av Per Larsson i Årena. Den predikstol som nu finns i kyrkan härstammar från 1734. I detta år inventarium sägs att trumpetaren Nils Schytte tillverkat och skänkt predikstolstaket. På detta finns också en inskription att den är given av Nils Skiule och dess Kiäresta Doritea Eliab Westervik 1734. Det har inte varit möjligt att finna ytterligare upplysningar om denne trumpetare, men man antar att han inte bara tillverkade predikstolstaket utan hela predikstolen.

På predikstolen finns en ställning för timglas av skulpterat trä, förgylld med en krona av mässing. Glasen saknas dock.

Den predikstol med baldakin som användes i kyrkan 1848-1939 förvaras nu i ett rum i kyrkans torn.

Kyrkan har två dopfuntar. Den äldsta, svarvad av trä och vitmålad, tillkom troligen under 1800-talets andra hälft. Den är omnämnd i en inventarieförteckning 1883 men inte 1829 (eller tidigare). I kuppan finns en större och en mindre mässingsskål. Dopfunten, som står i koret, har ett svarvat trälock.

En ny dopfunt, också placerad i koret, skänktes 1942 av fröken Albertina Nilsson och tillverkad av bildhuggare Thorsten Carlsson, Björnöström. Till denna hör också en silverskål. I samband med kyrkans 200-årsjubileum skänkte makarna Severin och Edit Gustavsson i Ryd en dopljusstake.

Tre medeltida träskulpturer finns bevarade från tidigare kyrkor, varav den ena är det krucifix som nu finns på altaruppsatsen. Att krucifixet inte är det ursprungliga syns tydligt, då det är något för stort för att passa i altaruppsatsen.

Dessutom finns en skulptur med Jungfru Maria med barnet och en skulptur föreställande en apostel. Den bok som han håller i sina händer är dock inte ursprunglig.

Av kyrkans ljusredskap tilldrar sig en ljuskrona i trä med en dubbelsidig ängel den största uppmärksamheten. Ängeln håller en ljuspipa i varje hand. Enligt en inskription är den förfärdigad 1734 av Johan Erik Schütte, som också tillverkade predikstolen.

Kyrkan äger flera intressanta textilier. En mässhake av blommigt sidendamast i gult och blågrått har bedömts vara en kinesisk exportvara från slutet av 1600-talets slut eller 1700-talets början. I samband med en utställning på Statens Historiska Museum 1944 var mässhaken utställd där. Kyrkan har också en mässhake av svart sammet med de traditionella silverbroderier. Den är från år 1855.

Av de moderna mässhakarna har den första tillkommit 1937, tillverkad av Libraria. Den är vit med guldbroderier. Då den så småningom började bli sliten införskaffades en ny vit mässhake 1978, tillverkad vid

Jönköpings läns hemslöjd och komponerad av Ingrid Wallander. Libraria har också levererat en grön mässhake av ylle (1947) och en violett (1967). För det konstnärliga arbetet av den sistnämnda har Anna-Lisa Odelqvist-Kruse svarat.

Slutligen har kyrkan en röd mässhake, skapad 1999 av textilkonstnärinnan Gunilla Dahl i Virserum.

Beskrivning av kyrka och inventarier: Stig-Åke Petersson

Foto: Ylva Nilsson